I dag har jag tyvärr fått betrakta det soliga vädret på två ben istället för fyra då alla hästarna vilade. Istället åt jag min lasagne (som var jättegod!) och gick en promenad med mamma och Wilma när jag kom hem från skolan. Sen har jag fixat med lite annat som jag behövt få gjort och nu ska jag plugga. Det var min roliga måndag det, haha. Men i mon blir det dock bättre då vi först och främst slutar redan vid ett för att lärarna ska på utbildning och sen är det dessutom hoppträning på kvällen - så taggad! Inga mer misstag som det i lördags, det har jag lovat mig själv!

Gammal bild på Wilma, från maj 2012:

Veckans sista dag har bjudit på sol och det har varit hyfsat varmt. Men varmt var det dock inte i morse när hela familjen red ut i skogen på Emilio, Kiwi och Zorro kl halv 8 när termometern visade minus fem. Brrrr. Även Emilio verkade tycka att det var kallt för han var rätt seg och inte alls lika piggelin som i går tyvärr. Men på det sättet fick jag ju längre tid på mig att njuta av den fantastiska morgon naturen. ;) Finns inget vackrare än när skogen vaknar upp en kylig & solig morgon. Frosten glittrar som diamanter i solskenet och det ligger som ett dis av tunn vattenånga över marken så det ser nästan trolskt ut. I dag såg vi dessutom två riktigt stora älgar som låg och solade på ett kalhygge - så maffigt!
Två bilder (inte på älgarna dock...):

Sen red jag ut en ganska kort och lugn runda på Diara ihop med Victoria och hennes mamma. Jag orkade inte sätta på martingalen utan tänkte med livet som insats köra utan och det gick bättre än förväntat. Jag tror nog att fröken Diara var lite trött sen i går med alla nya intryck, musik osv. Det var ju faktiskt nästan 5 månader sen hon var ute på tävling nu, helt sjukt vad tiden går fort! Iaf så var hon hyfsat lugn i dag och jag kunde jobba henne i form i ett mänskligt tempo. Då var hon superfin! Verkligen, verkligen fin! Får väl bli nån dressyrtävling för oss i vår om det passar in, Essi gjorde verkligen underverk med oss förra veckan!

Efter en uteritt i trevligt sällskap var det dags för något mindre trevligt: intervallträning i vår brantaste backe... Usch, fy och blä. Det skulle väl gå an om man bara hade ont i benen när man tar i allt man har sista biten men när det gör så ont i varenda cell så att det känns som om hela kroppen ska sprängas - då är det inte mysigt kan jag lova! Men vad gör man inte för att hålla ryttarkroppen i form. ;)
Direkt efter att jag duschat så var det dags för motionspass två, i ett betydligt mer behagligt tempo dock. Jag och Amanda gick en sväng med Wilma och Buster. Wilma uppskattae det som vanligt inte, haha. Buster vill så gärna hälsa och leka med henne men efter att ha skällt på honom några gånger låtsas hon bara som att han inte existerar. Hon gillar verkligen inte andra hundar eller människor.
Ser ni att hon formligen lutar sig från honom på första bilden, haha.

Efter promenaden gjorde jag lasagne för att, som jag nämde i går, öva inför provmatlagningen på onsdag. Den blev bra, eller ser åtminstone bra ut. Vi grillade nämligen på utegrillen för första gången i år i dag så lasagnen får vänta med att ätas tills i mon. Såhär såg den ut iaf:

Resten av eftermiddagen har jag spenderat med att plugga inför nationella proven i NO (i vårt fall kemi) som är på torsdag & fredag nästa vecka. Inte lätt att lära sig allt från 7:an, 8:an och 9:an på en gång men att läsa igenom sammanfattningarna vi fått av våran lärare tror jag kan underlätta och fräscha upp några minnen åtminstone.

I mon vilar alla hästarna och jag ska endast äta min lasagne (inte hela, ni behöver inte vara oroliga, hehe) och plugga vidare efter skolan i mon. Hoppas ni får en grym måndag, även att det är just en måndag... ;)

Avslutar detta långa inlägg med två bilder på Wilma som vilar upp sig i korgen efter promenaden med Buster:

Efter tävlingen (som ni kan läsa om i inlägget här under) red jag, mamma och pappa ut en sväng i skogen på de andra hästarna. Emilio var förvånande pigg och busig, kanske p.g.a att han endast blivit longerad en gång denna veckan. Flera gånger i galoppen la han in en bockserie och jag skrattade för fullt. Jag tycker alltid lite extra mycket om honom såna här dagar. ♥

Vi gick även en promenad med Wilma och efter det har jag fixat bilder och kollat igenom filmen från tävlingen några gånger och retat mig lite extra på mitt misstag, hehe. Nu är det dags att ta nästa steg, nämligen att lära sig något av det också. ;)

I mon ska jag rida med Victoria vid halv 10 så ska förska hinne rida Emilio innan. Sen blir det jogging innan jag ska laga lasange för att öva inför onsdagens provmatlagning i skolan. Får se hur det går...

Ha en bra lördagskväll! ☺

Bilder från i höstas när vi busade loss på fältet:

LC bed. A:0/A:0 - 0+4 fel

Dagens tävling var helt okej. Diara var superfin och jag kunde rida henne i en jättefin form på framridningen och framhoppningen språng var grymma. När vi kom in på banan så tappade jag dock lite ridning och fokuserade mer på hindren och avstånden än på hur Diara faktiskt gick. Det gjorde att hon gick isär lite och tempot blev mycket lägre än jag önskat. Men avstånden satt bra i grunden iaf. I omhoppningen gjorde jag ett stort misstag på hinder 11 och det var därför vi rev det också. Lasse har hela tiden sagt att jag inte får rida iväg så fort jag ser ett avstång utan ska vänta och hellre ta ett extra språng. Men jag lät tävlingsinstinkten ta över och tryckte på framåt för fullt och då orkade hon inte hela vägen över. Tyvärr, kanske? Nja, jag vet inte. Jag tycker snarare att det är rätt åt mig när jag gjorde en sån otrolig miss. Då kan jag gott ha en rivning så kanske jag lär mig till nästa gång. Tiden hade inte räckt till placering iaf så det känns inte lika surt då.

För övrigt så flöt tävlingen på väldigt bra. Eftersom det var så många startande hade jag bestämt mig för att ta ut Diara när ca 9-10 C-ponnyer hade hoppat men trodde inte att jag skulle klara det. "Klara det?" undrar ni. Jo, som ni vet är jag en väldigt stressad människa så i vanliga fall skulle det blivit såhär:

Ska ta ut när 9-10 C-ponnyer har hoppat.

Blir stressad av att LC redan har börjat (även att jag vet att den kommer ta tid).

Klarar inte stressen utan tar ut Diara redan när B-ponnyerna rider ärevarv.

C-ponnyerna börjar hoppa och jag blir dubbelt så stressad och får för mig att de typ hoppar på 20 sekunder istället för 2 min som vanligt. Detta leder till att jag gör i ordning Diara med blixtens hastighet.

Rider fram snabbt för att jag tror att det snart är min tur.

Färdig framriden och inser att det är ca 45 min kvar tills jag startar. Skrittar runt i ca en halvtimme och väntar på att få komma in på framhoppningen.

Men i dag kunde jag hålla mig tills C-ponny nr 7 var inne på banan vilket ledde till att jag tajmade ganska så bra och var bara liiite tidig. Dessutom gjorde jag i ordning Diara i normal takt och vägrade vi stressad. Det är nog den ända guldstjärnan jag förtjänar i dag, hehe.

Nästa gång ska vi ha ett bättre tempo (jag ska rida ihop henne även inne på banan) och jag ska vänta kvar mot hindren istället för att flänga iväg. Är redan taggad, hehe.

Några bilder och screenshots från i dag:

Ett litet klipp från framhoppningen:

 

I dag red jag ut Diara en kortare sväng inför morgondagens träning. Eftersom hon vilade i går var hon väääldigt taggad och hoppade och studsade åt alla möjliga håll när hon inte fick galoppera iväg. När hon är sådan är hon riktigt jobbig men samtidigt är det alldeles för lätt att drabbas av fartens tjusning, det måste jag erkänna. Hoppas dock att hon är lite lugnare i mon.

Vi har även badat henne nu under kvällen så att hon är ren & fin i mon. Vi är så taggade!

Några bilder från i dag:

Bilderna från hoppningen finns nu uppe i det inlägget. ☺

Som ni kanske har märkt så har bilderna inte kommit upp i dag heller vilket kan förklaras med att 24 timmar per dygn helt enkelt inte räcker för mig. Nu i kväll, när det var 20 minuter kvar till läggdags, så hade jag saker att göra som vanligtvis tar drygt 2 timmar. Ni fattar att den ekvationen inte går ihop va? Då var det bara att prioritera och bilderna fick vänta, antagligen tills i mon om ni har tur. ;)

Nu till nåt roligare, nämligen dagens dressyrpass på Zorro. Jag jobbade stenhårt på att få honom lyhörd och framme för skänkeln samt att få genom hans svåra sida, den vänstra. Jag fokuserade främst på övergångar mellan trav och galopp genom att rida följande övning:
1. Vänd rätt upp och fatta valfri galopp, avsaktning innan kortsidan.
2. Höger varv, vänd snett igenom, fatta vänster galopp, avsaktning innan spåret.
3. Vänd rätt upp på samma sätt som innan.
4. Vänster varv, vänd snett igenom, fatta höger galopp, avsaktning innan spåret.
Osv.

Jag tycker denna övningen passade för först och främst så var det korta galopp intervaller och det kunde bli vilken galopp som helst vilket tvingade honom att lyssna på mig. Han ville gärna fatta vänster galopp istället för höger även när jag gav skänkel för höger så fick kämpa lite extra med det pch ta upprepade medellinjer med just den galoppen. Det gör också övningen väldigt anpassningsbar till vad hästen behöver träna extra mycker på. Att det är tighta svängar från medellinjens abrupta avsaktning tvingar även hästen att vara kvar hos ryttaren i övergången och inte dundra iväg för då fixar man inte svängen utan att hästen går isär helt. Just detta är ett väldigt vanligt problem och så även för Zorro. Vi travade rakt in mot staketet några gånger då han helt enkekt valde att ignorera mig och dundra på framåt istället och jag vägrade ta en så slarvig sväng så att han gick isär. Men vi fick snart kläm på det och jag hade stor nytta av denna övningen! Jag la även in volter och övergångar till skritt lite då och då när jag kände att det passade och är jättenöjd med honom.
Något vi också gjorde var klassikern att minska volten mer och mer tills den är jätteliten och så rida skänkelvikning utåt till voltspåret igen. I denna övningen brukar Zorro bli väldigt stel och nästan välta över min innerskänkel men i dag var han hur mjuk och fin som helst och jag kunde istället fokusera på att få honom att spåra vilket jag också lyckades med. Sedan travade jag av honom i en lägre form och han var (i fall jag glömt säga det :P) såååå fiiiiin!

I morgon ska Diara ridas ut en sväng efter skolan. Det blir rätt lugnt då vi ska tävla på lördag. P.g.a den ska vi även tvätta henne på kvällen. Och på tal om tävlingen - jag kan inte fatta att vi faktiskt ska göra våran årsdebut i övermon! Jag minns fortfarande känslan när jag fick reda på att hon skadat sig, hur blodet frös till is i mina ådror och jag var säker på att jag aldrig skulle få sitta på hennes rygg igen. Men även glädjen när jag fick sitta upp, och skrittade ut första rundan i skogen. För att inte tala om känslan när vi hoppade för första gången. Jag minns allt som om det var i går! Så att vi faktiskt ska tävla nu igen, mot alla odds, känns helt ofattbart. Nu ska vi visa dem vilka som är bäst, haha. Nej, har inga planer på att rida för att vinna utan vill bara få en bra runda och så är en ev. placering bara ett plus. Men med tanke på vilken tur vi hade på den fronten förra året så lär det knappast bli några plus, haha.

Nu får ni sova gott & tagga fredag i mon. Puss!

Zorro på väg upp från ridbanan i dag:

Det var en enorm väder skillnad från i går till i dag. I går var det nästan 15 grader varmt, vindstilla och soldis och jag red för första gången i år ut i bara munkjacka, jordpush och sommaridhandskar medans vädret i dag bjöd på regn, blåst och ca 5 grader. Men är det april så är det. ;)

Jag lät mig som vanligt inte hindras av regnet, det vet vi hästmänniskor att det är omöjligt att göra, utan red Diara på banan precis som planerat. Och guuuud var fin hon var! Dressyrträningen i söndags gjorde verkligen susen för hon var mycket mjukare och sökte sig dessutom ner i form av sig själv bara jag tog i tyglarna vilket är ett enormt framsteg! Mindre dressyrigt var det kanske att hon var på bushumör i och med att det blåste rätt mycket. Flera gånger under framskrittningen började hon kasta med huvudet och småskutta på stället för att sedan trava iväg så det fick bli framskrittning på kort tygel för att det inte skulle bli framtravning istället, haha.
Jag tog även några språng på henne på ett räcke och en oxer bara för att känna in lite. Hon hoppade suuuperfint och jag såg dessutom avstånden vilket jag är väldigt stolt över. Kanske kommer det sätta sig nån gång...?

Pappa fotade lite på oss men har inte orkat redigera dem. Ni får stå ut ändå. ;)

Avskrittning i skogen:

 

Måste även nämna att Catarina vann Sveriges Mästerkock! Jag har hejat på henne hela tiden och satt som klistrad i soffan i kväll när det avgjordes - sjukt nervöst! Men blev jätteglad när hon vann för det förtjänade hon verkligen. Tårtan hon gjorde i slutet var to die for - den var sååå vacker! Vill också kunna baka & laga mat på bra, haha. Jag vet att hon aldrig kommer läsa detta, men iaf: Stort grattis Cattis!

Det var sååå skönt att sluta tidigare i dag! Kanske inte har nämt det men vi har fått en hel del ändringar i vårat schema nu efter lovet vilket bl.a innebär att vi slutar en timme tidigare på tisdagar samt får sovmorgon istället för håltimme på fredagar så är jättenöjd med det.

Jag och Victoria skulle rida vid fyra så jag hann precis borsta och longera Emilio innan. Dock inte så mycket som jag önskat så fick lite dåligt samvete när jag släppte ut honom igen men det släppte snart när jag såg att det första han gjorde var att rulla sig i hagen lerigaste hörn...

Uteritten med Victoria var den roligaste på länge. Inte bara för att vi red en runda vi inte brukar rida så ofta utan också för att vi båda var rätt trötta och därmed väääldigt flamsiga. Flera gånger fick vi värsta skrattanfallen utan anledning, haha. Diara var dessutom jättepigg. En gång flög hon rätt upp i luften i skritten och drog sen iväg i galopp uppför backen som låg framför oss, utan att jag ens andats något om att byta gångart. Och jag skrattade så att jag inte kunde stanna, haha. Ja ni förstår, flamsigt var ordet. Men det är ju då man har som roligast. ;)

I mon väntar långdag i skolan och sen ska jag rida igenom Diara på banan och även hoppa nåt hinderbara för att känna lite på henne inför lördags tävling. Är så taggad!

Gammal bild på Emilio: