Äntligen säger jag bara! Diara har nu ridits ut i två veckor efter sin vila och det var dags att börja träna lite smått. Dessutom ville jag passa på innan snön ska börja smälta i helgen för då blir det isgata på banan igen. 

Till en början kändes hon inte alls rolig vilket förvånade mig med tanke på hur fin hon varit i skogen. Tempot var av och på och hon var väldigt tjurig. Jag tror att det mycket berodde på att underlaget inte var någon succé eftersom det var ganska djup snö. I vilket fall red jag konsekvent på som vanligt och efter första skrittpausen ungefär så förändrades hon totalt och blev suuuperpigg. Som om hon helt plötlsigt tyckte det var jättekul. Då fick jag en mycket bättre känsliga och hon formade fint åt både håll i alla gångarter även om hon var lite seg för högerskänkeln i traven som vanligt. Så är sammanfattningsvis väldigt nöjd med detta första passet! Så kul att vara igång!

Därefter tränade jag och sen plugg resten av dagen. 

Jag & Diara i december: