Ja, min barbacka tur på fältet i fredags slutade med två avramlingar (nr 19 & nr 20) samt en stukad fot. Lite humoristiskt var det allt!

Första svängen upp la han en bockserie precis i början. Ramlade då och råkade släppa tygeln. Landade på foten fast märkte inte det då utan sprang uppför fältet efter Emilio. Lyckligtvis stod han och åt vid grusvägen längst upp. Ledde ner honom, arg som ett bi. Upp igen, en galopp upp. På vägen ner igen skulle jag testa rörligheten i foten eftersom den ömade lite. Råkade då knäcka till den vilket gjorde det hela värre (jag tror att det är den största anledningen till stukningen). På väg upp igen la han in en ny bockserie vilket gjorde att jag damp i backen mitt bland brännässlorna. Vägrade släppa tygeln så släppades ca ½ meter tills han hade stannat. Klarade mig på något otroligt sätt undan att bli bränd. Upp igen argare än ett bi utan en tanke på foten och så full fart upp några gånger innan vi red hem. Inte förren jag hoppade av kände jag hur ont jag hade i foten. Vilade i lördags med red Stangen i dag igen. Dock utan sadel för att slippa trycket i stigbygeln. Men foten är bättre nu!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var så galet somrigt i morse! Soligt och varmt och otroliga dofter från alla blommande träd. Jag och Diara var ute på en ridtur. Dagen till ära blev det en av Emilios standard rundor och var så mysigt men samtidigt väldigt mycket minnen ...

Emilios födelsedag i dag och tankarna går lite extra till honom ...

I morse red jag Diara en lugnare tur i skogen och hon var pigg och fin.Utöver det har jag bara pluggat hela dagen. Nästan en skam med tanke på att det var värsta sommarvädret ute med sol och 22 grader. Men plugget måste som vanligt alltid prioriteras...

I dag blev det lite hoppning med Diara. Hon kändes väldigt fin i traven under framridningen, galoppen var lite knackigare som vanligt. Vi hoppade inget avancerat utan bara ett räcke på varje långsida då vi inte tagit ut övriga hinder för säsongen än ...

Vi är redan inne i maj! Så sjukt vad snabbt det går och det är nu mindre än en månad kvar tills jag flyttar hem från Uppsala! Klinikrotationen är slut vilket känns helt galet då den pågått i 1,5 år och man levt i det konstant. Men nu läser vi sista k...