LC bed. A:0/A:0 - 0+0 fel - delad 4:e plats

Diara kändes väldigt fin i dag, redan på framridningen. Hon hade ett bra grundtempo och när jag tränade lite omhoppningssvängar var hon med på noterna och taggade nästan upp lite för mycket för att jag skulle kunna tygla henne bland alla andra hästarna i det lilla ridhuset. Det var till att rida sick-sack mellan de andra ekipagen, hehe. Även på framhoppningen var hon fin och vi fick till några fina språng.

Väl inne på banan så fanns det två ganska svåra och snäva alternativ i omhoppningen där jag valde att köra safe på det första och runda ett hinder istället (svängen innanför kändes nästan läskigt tight även om det fanns de som tog den) medan jag sedan körde all in och tog alla övriga genvägar som fanns. Diara verkade vilja lika mycket som jag för hon kämpade något otroligt och gjorde verkligen allt för att komma över hindren. Jag måste ändå säga att jag fick till nästan alla avstånd. Det var bara sista hindret som vi kom helt fel på och jag var 100% på att vi skulle riva det, precis som vi rev första hindret i Vaggeryd förra helgen när vi kom sådär fel, men på något sätt, antagligen på ren viljestyrka, lyckades Diara kravla sig över utan att ens slå i någon bom. Vilken fantastisk ponny jag har! Hennes kämpaglöd i dag var otrolig! Vi gick med den rundan in på en delad 3:e plats av 4 placerade och det var två ryttare kvar efter oss. Alldeles lagom för att vi skulle bli utpetade från placering resonerade jag som nästan var säker på det. Med min vanliga tur liksom, haha. Men otroligt nog så vägrade ekipaget efter oss på ett hinder i omhoppningen och jag kunde inse, även om jag knappt trodde på det, att vi skulle få vår första riktiga placering (på högre än klubb nivå alltså). Tyvärr så gick sista ryttaren upp i ledningen så vi blev nedpetade till delad fjärde plats istället men det gjorde inte så mycket för jag var så glad att jag nästan började gråta ändå, haha. Och om jag njöt på ärevarvet. Sån underbar känsla och Diara verkade också tycka att det var jättekul att busa runt efter de andra hästarna.

Här får ni några bilder & screenshots:

Film på rundan, ser ni hur hon kämpar över sista hindret! ♥ Älsklingen... ♥♥♥

En delad fjärde plats blev det för oss i dag och äntligen vår första placering! Det är vi värda så som vi kämpade ihop under dagens runda!
<3

Inlägg om ritten & fler bilder kommer självklart senare!

När jag kom hem från skolan i dag hade den något regniga och gråa dagen bytts ut mot sol och klarblå himmel så jag och mamma skippade vinterjackan när vi bytte om till stallkläder, något vi kanske inte skulle gjort... När vi kom ut igen efter att ha bytt om så var himmeln nästan helt grå igen! Hur snabbt kom dem molnen fram liksom? Typ poff, haha. Ni kan nog lista ut fortsättningen på denna lilla story? Ja, precis, vi fick regn på våran ridtur och ja, vi frös. Emilio var nog också lite deppad över vädret för han segade i vanlig ordning. Sista galoppen fick han dock lite feeling i och busade loss. Därmed räddades hela ridturen, hehe.

I mon ska jag som sagt till Grankärr och hoppa en LC. Hade först tänkt starta både LC och LC+ men eftersom hon gick två klasser förra helgen så ville jag inte det. Har även beslutat mig för att inte inviga mina nya stövlar i mon. Det känns lite dumt att göra det på en tävling, bättre att testa hemma först. Iaf, önska mig lycka till. ♥

Ha en mysig fredagskväll med tacos, lösgodis eller ostbågar, vad ni nu brukar ha. ;)

Pälsfällning i full gång nu... (bild från förra året)

Det bästa med att vi har sovmorgon på fredagsmorgnarna är att det för mig blir en stallmorgon. Ni tror väl inte att sover längre än till halv sju i vilket fall? I så fall känner ni inte mig, haha.
I dag gav jag Emilio en riktig fällomgång. Det bara rasade päls av honom och sen var det jag som hårigast... Sedan pussade jag massa på honom oxå. <3
Nu är jag påväg till skolan men när jag kommer hem igen (önskar att det gick lika fort som det gjorde att skriva den meningen) så ska Emilio ridas ut. Diaras ben och svans ska även tvättas inför tävlingen men det gör vi inte förrän vid insläppet i kväll så att hon kan torka till i boxen under natten.

Så slutligen: Ha en bra fredag! :D

Dagens ridning bjöd på mer ruggit väder men inget regn som tur var. Jag och mamma red en lite längre runda ihop (längre för Kiwi iaf) och det gick fint. Diara var övertaggad och hoppade och for i luften som en studsboll, haha. Hoppas att hon är lika taggad på lördag!♥

För att göra lite träning även av uteritterna så rider jag tempoväxlingar på grusvägarna, främst i trav då ökningar i galopp kan få konsekvenser, hehe. Det är iaf ett sätt att göra sin skogsridning mer seriös enligt mig.

I mon testar jag att vila Diara dagen innan tävling, egentligen ofrivilligt men då har man testat på det med. Emilio ska jag därimot rida så slipper jag honom efter tävlingen. Man brukar vara rätt trött då ändå.

Sommar nu tack...

Det spelar ingen roll för oss ryttare om solen skiner eller om, som i dag, det både regnar och snöar om vartannat för vi måste ut och träna ändå. Och oftast så tycker vi t.o.m att det är kul trots vädret. Vi måste vara ett bra konstigt släkte, haha.

Som ni kanske har förstått så var det träning nere på banan för mig och Diara i dag, i det snöblandade regnet, som gällde. Egenträningar är rätt mysiga även om man såklart får ut mer av passet med någon som skriker på en från marken, hehe.
I dag var Diara lite jobbigt pigg (skrittrunda+vilodag=pigg ponny - det är ett faktum). Jag kunde inte riktigt komma om henne som jag ville för hon skulle bara öka hela tiden... Så uppvärmningen var kämpig. Hur jag än fokuserade på att ha stabila händer så ville hon inte stanna nere i formen utan flaxade upp och ner - så frustrerande! När vi övergick till våran omhoppningsträning över de små kryssen så blev hon dock mycket mer motiverad. Hon har börjar fatta vad det handlar om nu och svänger rätt så snabbt efter hindren. Hon tycker verkligen att det är jättekul! Så synd att vi inte fick testa vår nya omhoppningsvana i söndags för den omhoppningsbanan var dessutom väldigt rolig. Men, men, med min otur så går det ju som det går.
När jag sedan travade av henne var hon jättefin och stabil i formen som alltid i avtravningen. Vad är annorlunda undrar jag då, haha.

Två bilder på min tjuriga ponny innan vi gick ner till banan och blev blöta.
Öronen framåt, nej tack. Inte om du ska fota matte. Aldrig.

Gårdagens Lasseträning var min och Caspers första hoppträning ihop och även första gången som vi hoppade lite mer ordentligt. Lasse hade satt upp relativt enkla hinder; en kombination, en böjd distans räcke-oxer och ett enkelt räcke. Vi började hoppa fram på räcket först och byggde sedan på banan mer och mer. Casper hoppade väldigt fint men vi behöver lite mer vana ihop innan det blir optimalt. Jag blir lite försiktig i min ridning ibland då jag inte känner Casper och litar på honom så som jag gör på Diara och vet inte hur han beter sig i olika situationer. Om jag t.ex kommer alldeles för nära på Diara så vet jag att hon hoppar ändå. Med Casper har jag endast hört från Marie att han aldrig stannar, inte märkt det av egen erfarenhet. Inte för att han någonsin har stannat med mig men ni fattar vad jag menar.

Lasse gillade honom också och sa att det är LA som gäller. Jaha, sa jag. Haha. I vilket fall som helst så ska vi inte börja på LA det kan jag lova. Och om vi någonsin tävlar så högt så kommer det nog att dröja. Det kan jag ju visserligen inte säga då det är Marie som till största delen får bestämma men jag tror inte det iaf.

Som högst hoppade vi i går bana på en meter (LA) och i slutet höjde Lasse även upp ett räcke med markbom innan till 110 cm (MSV B!!!) för att Casper skulle våga trampa av själv utan så mycket hjälp ifrån mig. Det kändes rätt högt när man red mot det men var inga problem för Casper. Han har ju faktiskt hoppat hela 130 cm uppsuttet och det är ju typ så hög han är, haha.

Tyvärr så filmade inte pappa på det högsta utan mest i början och lite av 1 meter banan men här får ni två bilder & ett filmklipp

Förutom att vi slapp snön och haglet så kan jag väl inte påstå att det varit så mycket trevligare väder i dag än i går. Till största delen molnigt, regn i luften och väldigt kallt & blåsigt.

Efter skolan longerade jag Emilio. På väg ner till ridbanan gick han och nosade på min vante hela tiden då den luktade av hästgodisen jag lagt i fickan. Sedan ville han bara in till mitten hela tiden då han räknat ut att jag hade en godis med mig, haha. I vanliga fall försöker han aldrig komma in till mitten för han vet att han inte får men i dag måste han varit väldigt lockad av godisen då han försökte flera gånger trots att jag strängt petade ut honom igen varje gång. Men efter ett tag fattade han och gick fint på voltspåret sen. Något han äntligen börjar lära sig är att göra halt. Innan har han knappt lyssnat på det kommandot utan bara skrittat vidare men nu har poletten trillat ner och vi kör t.o.m övergångar mellan halt och trav. Sedan måste jag även nämna att han såg väldigt glad och nöjd ut när han fick den eftertraktade godisen efteråt, haha.

Vid fem var det dags för min & Caspers första Lasseträning! Jag kommer som vanligt skriva om den i ett annat inlägg som jag hoppas hinna skriva i morgon, har lite film att klippa ihop oxå. Han var iaf superfin och vi hoppade hinder upp på 110 cm vilket motsvarar ofattbara MSV B för honom. Är så van att tänka D-ponny höjder att jag ibland glömmer att samma höjd faktiskt är en klass högre för Casper då han är C-ponny.

Min nya ridstövlar kom även i dag! Kolla in dem i inlägget här under!

I mon väntar lång skoldag med mer nationella prov. Sedan ridning på bästa Diara på banan. Lite dressyr & markarbete är planen.
Sov gott i natt! <3