Om knappt 5 timmar anländer vintern! Sedan om det är bokstavligen tror jag inte, så milt som det är, men iaf enligt almanackan.

Vad har ni hittat på idag?

Jag har varit i skolan (konstigt...) och här hemma har jag övat på lite glosor, läst bloggar och just nu bloggar jag själv. ;)

I morgon har vi nians första nationella prov, nämligen de muntliga i matte och engelska. På onsdag har vi det muntliga i svenska. Har lite blandade känslor inför detta. Jag räknas ju som en av de "duktiga" eleverna med höga betyg och så men det är så lätt att säga/tänka fel när det är muntligt... Särskilt i engelskan - omg alltså. (Om ni fattar skämtet...) Men det finns faktiskt en stor fördel med att ha proven i morgon: Vi slutar redan vid halv 11, när vi gjort båda proven och tisdag är den tråkigaste skoldagen! Därför är det helt perfekt att det är den vi slipper! Dessutom så är det ju alltid kul att sluta tidigt. ;)

De skriftliga är iaf inte förrän till våren så det känns skönt.

Så i mon blir det ridning efter skolan - tagga!

Till sist kommer bilderna som jag aldrig har hunnit redigera, men som nu äntligen är klara! Varsågoda:

Har ni tänt första ljuset än? Vi gjorde det vid frukosten i morse innan vi gav oss ut i ruskvädret för en ridtur, hela familjen. Jag på lill-Stang såklart! ♥ För att slippa blöta ner sadeln, men också för att det är allmänt mysigt, så valde jag att rida barbacka. Full rulle var det i backarna, haha.

Diara och jag kommunicerade sedan, precis som i går. Det var med blandat resultat. Träningen på att hon ska stanna när jag stannar, gå när jag går och alltid flytta sig för mig gick mycket bättre än i går. Det märks att hon redan nu har fått mer respekt för mig och det ser man även i den vanliga hantering så som bostning där hon är mycket trevligare. Själva kommuniceringen gick inte lika bra då hon flera gånger valde gräset i kanten av banan istället för mig. De flesta försök slutade dock med att jag väntat så länge (medan hon bara stod och kollade på mig) så att jag började gå lite fram och tillbaka för att väcka hennes intresse mer utan att kolla på henne och på så viss ge henne någon uppmärksamhet. Sedan stannade jag mycket närmare henne och då efter nån minut kom hon och sökte kontakt. Detta upprepade jag två gånger ionnan jag var nöjd.

Anledningen till att kommuniceringen inte gick så jättebra i dag tror jag är att det fanns lite för mycket distraherande saker runt omkring. Zorro stod och gnäggade i hagen och pappa körde först med traktorn och sen tvättade han transporten. I går var det mycket lugnare då inga andra aktiviteter pågick samtidigt. Ett ridhus, tack!

Nu ska jag fortsätta med dagens to do's. ☺ Ha en trevlig söndags kväll!

Jag tycker att det är väldigt viktigt med en passande, fungerade och matchande outfit på tävlingar. Det är självklart inte en av de grejer som väger tyngst inför en tävling men jag tycker ändå att man ska passa på att visa upp sin stil när man är ute bland folk. Det ser mycket proffsigare ut då, inte för att utrustningen kanske är dyrare men den ser definitivt dyrare ut om den är matchad.

Min egna stil då, ja nyckelordet är nog stilren. Marinblått ihop med vitt, silver eller guld och så massor av bling! Något drömschabrak har jag inte hittat men jag har fastnat väldigt för Linn Olssons Design by LO tävlingsset. Dock så säljs de tyvärr inte längre, annars hade det definitivt stått med på önskelistan. Classic (bild 1) eller attitude (bild 2) spelar ingen större roll.

   
Något jag därimot önskar mig som finns att köpa är detta schabrak med brodderitexten "Stackarps Diara" på från Hööks...
 

...ihop med denna luvan, även den från Hööks:
 

+ Marinblått
Lite bling i kanten på schabraket
Går att brodera på schabraket
Matchar
Stretchöron på luvan
- Alldeles för lite bling
Osäker på om det är funktionsmaterial på insidan av schabraket...
Huvan är ganska tråkig då den är helt neutral.

Men jag behöver verkligen en ny tävlingsoutfit till nästa år då Diara har vuxit ur sin öronhuva (hehe) så jag tror att det får bli denna... ;) Vi får se, helt enkelt.

Några, enligt mig, snyggt matchade ekipage i olika färger (betyder inte att jag gillar färgen de matchar i):
                      
 

Några, enligt mig, dåligt matchade ekipage:
       

Har ni tänkt på att ryttarna på elitnivå (typ Roffe) oftast inte matchar alls (med undantag för Malin Baryard)! Helt olika färg på schabrak, huva och kavaj. Sen visst, svart och marinblå kavaj kan man ha till alla färger men schabraket och huvan bara MÅSTE ju passa ihop, annars ser det hemskt ut. Oftast har de en vit schabrak till en brun, svart eller marinblå huva. Men antar att dessa toppryttare har varsin huva till hästarna och sen har alla likadana schabrak (sponsorschabrak, ni vet). Fast tycker ändå att de kunde köpa huva som matchar till?! Men vad vet jag, de har säkert sina anledningar...
       

Så brukar ni tänka på att matcha? Och i så fall vilken/vilka färger gillar ni bäst? :D

Jag har faktiskt varit duktig nog att lyckats få mycket gjort i dag, mycket tack vare att vi inte har några prov och läxor som måste prioriteras, men också tack vare att jag satte mig ner och skrev en checklista innan jag satte igång efter promenaden med Wilma. Annars blir det alltid att man glömmer nåt. Så jag har jobbat stenhårt med den listan från halv ett till nio i dag då jag gick och la mig, med endast en paus för att äta vid tre. Så nu ligger jag här i sängen och har ont i huvudet, hehe. Men totallt kunde jag pricka av 11 av 15 punkter på min lista och eftersom det kommer tillkomma några ytterligare i mon så lär jag då ha en lista på ca 7-10 punkter. Mitt mål är att klara av alla dem så att jag för första gången på läääänge kan slippa en ständig inre stress över allt jag måste göra. Det vore grymt skönt! Det är så lätt annars att många små, egentligen lätta måsten blir en stor hög av ångest. Usch & fy!

Ett av mina avprickade måsten jag gjorde i dag var faktiskt ett tidsinställt till er som kommer upp här på bloggen under förmiddagen i morgon, medan jag är i stallet, så glöm inte att kika in. Det handlar om hur viktigt det egentligen är att matcha sin utrustning på tävling...?

Godnatt! <3

Det här är Wilma som undrar hur viktigt det egentligen är att respektera sängförbudet. När matte inte ser är det väl lugnt, eller?

Hästen skakade på huvudet och sedan i hela kroppen och rullade ihop medvetslös. Hästen bars in i ett tält som satts upp och vi konstaterade direkt att den dött. Den kommer att obduceras efter helgen, säger Axel Wallman.

Platsen skärmades av och arenan släcktes ner medan hästen vinschades in i hästambulansen. Den hästälskande publiken visade kusken Axel Olin sitt deltagande genom att tända sina mobiltelefoner i mörkret, och det blev en stilla och fin stund.

Källa: Aftonbladet, läs hela artikeln HÄR.

Detta är helt sjukt. Jag grät när jag läste artikeln, det är så obeskrivlit hemskt att sådant händer. Det påminner mig om när Carmen dog formligen dog i våra armar. Man är så hjälplös. Och att det händer under ett såhär stort evengemang som SIHS i Freinds dessutom. 23 år var Filur, och enligt ägaren Tomas Eriksson fick han dö lyckig då han älskade detta med fyrspann. Det svenska laget slutade på sista plats och jag tror nog att det berodde på att det inte stod rätt till med Filur även om han föll ihop först efter målgång.

Så i helgen gå alla tankar till Axel Olin och hans team, även hästarna som förlorade både en lagkamrat och en (troligtvis) bästis. Men allra mest går de såklart till Filur som inte längre finns bland oss, vila i frid... ♥

Denna lördag har väl inte gått till den soligaste delen av historien men ibland är det mysigt med lite regn också. Jag började dagen med en uteritt på Zorro ihop med Amanda och mamma. Zorro var inte så rolig, segade och hängde på bettet. Tänkte att Amanda skulle få känna på hur Emilio är när han är pigg så höll in Zorro när mamma galopperade iväg och sen drog vi två efter. Zorro gasade som bara den och Emilio som vanligt ännu mer så dom låg i rumpan på oss. Amanda hade väl skräckblandad förtjusing för det, haha. Heöt sjukt egentligen att lilla Emilio kan springa fortare än stora Zorro.

Diara, som har vintervila, fick lite motion genom att jag kommunicerade med henne på banan. (Ni kan läsa HÄR om vad kommunikation innebär - den översta texten = fram till avsnittet om hur man ska leda sin häst.)

Ganska fort när jag stötte bort henne lyssnade hon innåt (när hon blivit av med lite övverskottsenergi vill säga) och sänkte huvudet lite i omgångar. När jag var nöjd med hennes beteende (vill inte att hon ska springa runt hur mycket som hellst när hon har vila även om det sker utan ryttare & utrustning) vände jag mig helt enkelt om och väntade. Och väntade, och väntade. Denna övning tar sin tid då hon själv måste välja att ta kontakt med mig när jag ignorerar henne. Men efter kanske 5 minuter (kändes det som iaf) kom hon långsamt fram, liten bit i taget enligt Amanda som stod en bit därifrån och kollade, och till sist puffade hon lite på mig. Jag gav henne uppmäksamhet i form av kel och en godsbit. Nästa steg är ju sen att hästen följer efter en när man går men riktigt så långt har vi inte kommit än då hon hellre gick åt ett annat håll, hehe. Vi gjorde iaf om kommunikationsövningen en gång till och då dröjde det max en minut innan hon sökte kontakt - ett stort framsteg. Vi avslutade vår lilla träning med att hon skulle stanna när jag stannade och gå när jag gick och det var hon duktig på. I stallet efteråt märkte jag stor skillnad på hennes beteende och hon var mycket mer ödmjuk mot mig och hade inte den trotsiga attityden som hon brukar. Vi ska upprepa samma sak i morgon för att förhoppningvis komma ännu längre i vår kommunikation med varandra. ♥☺

I går var jag och Zorro ute på busridning i mörkret. Eller, nja det var varken busridning eller i totallt mörker men det var tillräckligt mörkt för att vägen skulle vara ett ljusare fält mot den svarta kompakta skogen och att jag knappt kunde urskilja hans öron framför mig. Men vi klarade det på tillit och han varken snubblade eller halkade en ända gång, kanske ser hästar bättre i mörker än vad vi människor gör...?

Anledningen till att det blev så sent var att jag skulle hinna Emilio innan och red iväg med honom ca halv 4. Då var det ju såklart betydligt ljusare och vi körde fullt ös. I sista backen ökade han galoppen sådär mycket som bara han kan och det gick otroligt fort. När han då samtidigt försökte bocka tappade han nästan balasen och vi höll på att fara rakt in i skogen, haha. Finns ingen häst som jag älskar mer. I'm sorry Diara, kanske när jag ägt dig lika många år. ♥

I dag så har firat fredagen med ett svenskaprov, hehe. Var ett jobbigt skriva-mycket-prov så hade världens skrivkramp och satt dessutom kvar längst av alla, hehe. Varför blir det alltid så? När jag kom hem stack jag ut och joggade en sväng och nu i kväll har jag mest tagit det lugnt och önskat att jag också fick vara uppe i Friends på horseshow... Stämningen som alla bilder och filmer på instagram förmedlar gör att det drar i en av längtan.

I mon blir det riding på Zorro, Amanda ska ta Emilio åt mig, och Diara ska borstas och tränas lite från marken på ridbanan tänkte jag. Sedan... vet jag faktiskt inte riktigt. Vi har nämligen varken prov eller läxor till nästa vecka då vi har muntliga nationella prov på tisdag och onsdag. På tisdag slutar vi dessutom efter proven vilket blir ca halv 11! Weiiii!

Och förresten, jag blev skolans reservlucia. Det känns lite lagom då jag hade svårt att bestämma mig för om jag ville vara med i lottningen eller inte. Ordinarie lucia blev iaf Amanda som ni kanske kommer ihåg? Hon hängde med mig hem ganska många gånger i 7:an & 8:an och jag lärde henne rida lite på Zorro.

Här är vi: