Ni kanske redan i rubriken märkte att det var något som var annorlunda? Jo, det var nämligen så att jag fick rida Camillas fyra-åring Cassino i dag i ridhuset i stället för Carmen. Hon tyckte det var en bra erfarenhet att testa på unghästar därför att man då måste vara väldigt tydlig själv och nogrann med att göra rätt. För det du gör lär ju sig ungästen så om du gör fel så lär sig unghästen det och tror att det är rätt, ja ni fattar.

Nu till ridpasset som gick hyfsat bra. Eller jättebra om man ser det lite mer logiskt. För jag är ju inte van vid att rida unghäst och unghästar är inte alltid så lätta att förstå sig på eftersom de är så unga och ovana att dom inte alltid förstår sig på sig själva ens. Sedan är ju jag en perfektionist (stavningen, hmhm...) vilket gör att jag tycker att det gick sådär medan Camilla sa att jag red honom jättebra. Och det är ju hon som har rätt, jag är lite för petig bara.

Vi jobbade i alla gångarter. Mycket bågar, volter och runda vägar för att göra honom mjuk. Vissa studer gick han ner i form riktigt snyggt, särskilt i galoppen men som alla unghästar så orkade han inte ligga kvar där särskilt länge. I bland blev han lite okoncentrerad, tex när några småponnysar kom in för att skrittas av i ridhuset - då skulle han bara till dom och hälsa HELA TIDEN! Då var han grymt jobbig men när dom gått igen lugnade han ner sig. Han kastade rätt mycket med huvudet när han inte gick i form.

Nästa gång blir det skogen igen på Carmis   

Cassino: