Jag har fått en del frågor varför jag aldrig tävlar eller tränar med Casper längre och tänkte besvara det i ett eget inlägg.

När jag började rida Casper åt Marie (i början av 2016) så var tanken att jag skulle träna och tävla honom tills det att Maries dotter blev stor nog att kunna rida honom. Jag var redan då lite stor på honom egentligen men för mig har det aldrig varit ett problem att rida för små hästar i och med Emilio. Nu har vi dock kommit fram till att det är dags för Casper att få en ny, mindre ryttare. Den som tar över är Maries brorsdotter, en jätteduktig liten ryttare som nu tagit klivet upp från B-ponny. Det kommer självklart ta tid för henne att bli riktigt samkörd med honom för han är inte så lätt alltid då han är stark mot hinder och håller man inte ihop honom så faller lätt bommarna. Men jag tror att de kommer bli grymma ihop!

Jag och Casper har haft otroligt roligt ihop. Under 2016 kvalade vi till omhoppning i både LC och LB samt var med i Welshmästerskapen, både hoppning och dressyr. 2017 var ett ännu bättre år när vi hoppade i div 1. Vi placerade oss i alla förklasser (LC och LB) och laget tog även en placering. Vår sista start tillsammans var tredje omgången av div 1 där vi debuterade LA med endast en rivning som lika gärna kunnat lega kvar. Jag är så stolt över vår resa ihop! Denna ponnyn är fantastisk!

Casper har sina egenheter så som alla hästar. På framhoppningen så ryker alltid första bommen innan han vaknar till liv. I början blev jag nervös av det men jag lärde mig snart att det alltid är så. Han hoppar som bäst på högre hinder och medan han på träning kan vara lite nonchalant mot bommarna så är han väldigt rädd om sig inne på tävlingsbanan och vill inte vara i en bom. Han har aldrig stannat med mig - så ärlig på hinder, räddar upp alla situationer. Han är en riktig omhoppningsponny som kan vända blixtsnabbt och mer än gärna racar. Ska man borsta benen på honom får man vara kvick för han lyfter det benet man borstar på. Ganska irriterande men också gulligt. Han är väldigt pigg i skogen men sällan tittig. Det märkte jag inte minst när jag hade honom uppe hos oss två veckor en sommar och alla skogsvägar osv. var nya.

Jag och Casper har haft en fantastisk resa ihop och det är med sorg som jag tänker på att den är slut. Han har lärt mig massor och tagit mig till LA i ponnyhoppning, en klass jag aldrig trodde att jag skulle starta. Jag kommer såklart fortfarande åka och rida honom någon gång då och då om jag har tid men vår tävlingssatsning är över.

Tusen tack Marie för att jag har fått träna och tävla din fina ponny! ♥

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var så galet somrigt i morse! Soligt och varmt och otroliga dofter från alla blommande träd. Jag och Diara var ute på en ridtur. Dagen till ära blev det en av Emilios standard rundor och var så mysigt men samtidigt väldigt mycket minnen ...

Emilios födelsedag i dag och tankarna går lite extra till honom ...

I morse red jag Diara en lugnare tur i skogen och hon var pigg och fin.Utöver det har jag bara pluggat hela dagen. Nästan en skam med tanke på att det var värsta sommarvädret ute med sol och 22 grader. Men plugget måste som vanligt alltid prioriteras...

I dag blev det lite hoppning med Diara. Hon kändes väldigt fin i traven under framridningen, galoppen var lite knackigare som vanligt. Vi hoppade inget avancerat utan bara ett räcke på varje långsida då vi inte tagit ut övriga hinder för säsongen än ...

Vi är redan inne i maj! Så sjukt vad snabbt det går och det är nu mindre än en månad kvar tills jag flyttar hem från Uppsala! Klinikrotationen är slut vilket känns helt galet då den pågått i 1,5 år och man levt i det konstant. Men nu läser vi sista k...