Jag låter bilden tala... XD

Veckans mest efterlängtade kväll är här och det vankas äntligen helg! I dag har jag ridit Diara i skogen. Det blev den vanliga korta rundan eftersom regnet hängde i luften men jag kompenserade det med ett högt tempo så att hon ändå fick röra sig ordentligt inför morgondagens tävling. I början var hon tittig och lite småseg men efter första galoppen var den vanliga galna hästen tillbaka och det var fullt ös. Älskar verkligen hästar där en pytteliten skänkel kan resultera i full galopp. Den energin, känsligheten och framförallt arbetsviljan som de hästarna har är en gåva från gudarna ;) och som man måste ta vara på. Sen kan väl denna känsligheten och energin överskugga arbetsviljan ibland under dressyrpassen då vi flyger åt alla möjliga håll, haha. Hm, detta är en avancerad vetskap. :P
Vi klarade oss faktiskt undan med bara lite regnstänk och när jag sedan mockade Emilios hage så trängde till och med solen igenom molnen en kort stund. Det, tillsammans med vetskapen om att det är fredag, tävling i morgon och så några pussar på Emilios underbara mule dämpade faktiskt min ångest inför det enorma andra världskriget prov som vi har nästa vecka litegrann.
Dagens lärdom utifrån detta:
Fredag är en bra dag!