Min dag började med en uteritt på en allt annat än pigg liten shettis. Egentligen är han inte seg men han lyssnar inte mer än nödvändigt på skänkeln och försöker hela tiden sakta av, främst i galoppen där det nästan blir någon slags travgalopp.

Han var iaf söt och efteråt slickade han ur det sista ur slickstensburken så nu blir det till att komma ihåg att få med den nya ut till stallet, hehe. Minne som en guldfisk, haha. Nej, inte riktigt men ibland kan man undra.

Sen var jag och red China hos Camilla, ni hittar inlägget här under.

När jag sedan stelfrusen kom tillbaka hem var det bara för några minuter innan jag gav mig ut i skogen igen, denna gången med joggingskor på fötterna och betydligt mindre kläder. Det var segt att springa i dag, så egentligen kan även "seg ryttare" läggas till i rubriken. Halt och slirigt var det också eftersom det snöat lite lätt hela förmiddagen. Men jag överlevde!

Mamma & pappa red Kiwi & Zorro under eftermiddagen. Zorro började dock småhalta lite så de fick skritta hem. Han är inte direkt halt, men markerar lite på sitt högra framben. Det är ju inget ovanligt när det gäller Zorro, han är rätt stel och knacklig så han får vila några dagar så går det förhoppningsvis över - det brukar det göra.

Sett att de första vinterbilderna kommit upp? De på Emilio kommer upp om drygt en timme och Kiwi & Zorro bilderna ligger och väntar i tidsinställda som dyker upp under morgondagen. Så glöm inte att kika in! :D

Smakprov:

LOOK at the päls - isbjörnsvarning!

I dag var vi faktiskt 3 stycken som red ut ihop. Emelie, hon som var med i Flyinge, hängde också på och fick rida Cassino. Därav saknades det ju en sadel så jag fick (inte rida barbacka om någon trodde det, hehe) bidra med en! Så i dag användes Diaras hoppsadel för första gången på ca 7 veckor. Ganska sjukt egentligen, vad tiden går fort. Den låg faktiskt väldigt bra på China men vi la padd under iaf för säkerhetsskull.

China var superpigg i dag, ni vet sådär som Diara brukar vara. Skillnaden är väl att Diara alltid försöker smyga över i galopp medan China bara ökade i traven. Så massor av förhållningar och trots det höll jag på att frysa händerna av mig.

Vi red den långa rundan som går utmed stora vägen en liten bit och det var första gången för China. Hon stökade lite först när hon var sist men när hon fick gå i mitten kände hon sig nog tryggare för då var det inga problem.

Pappa tog en bild på oss innan vi red i väg, det kommer upp här när jag fått tag i hans mobil, hehe. ☺

Här är bilderna:
     

Denna bilden är väl inte lyckad egentligen, men det är något som jag fastnade för ändå, hehe:

Antagligen har ni läst min sammanfattning av 2015 som publicerades här på bloggen i fyra olika delar, 2 i går och 2 i förrgår. Men nu ska vi i vilket fall lämna 2015 bakom oss och blicka framåt - vad händer 2016? Eller åtmintonde, vad vill jag ska hända 2016? Vad är mina mål?

• Jag vill utveckla min ridning och kunna rida betydligt snabbare omhoppningar så att vi plockr lite placeringar, till och börja med i LC.
• Jag vill debutera LB, helst felfritt ;) och kanske även kunna ta någon placering där.
• Jag vill delta i NF-mästerskapen och allra helst i LB-kombinationen, som innehåller LB hoppning, LB dressyr samt utställning. (Sen vill jag vinna alltihop.)
• Jag vill göra det till en vana att starta 2 klasser per tävling. Detta kommer självklart anpassas efter vad Diara är redo för, främst psykiskt då det är det som det hänger på.
• Jag vill debutera regionalt, främst i hoppningen men kanske även i dressyren beroende på hur det går.
• Jag vill komma igång och tävla lite mer dressyr. LC:1 & LB:1 hade jag tänkt mig.
• Jag vill gå ut nian med A i så många ämnen som möjligt, det är inte så många kvar att höja upp nu, och sedan klara gymnasiet så bra som förväntas och inte bli besviken över mig själv eftersom jag vet att det kommer vara svårare. Alltså: inte var lika mycket perfektionist som jag är nu. (Detta målet kan egentligen styckas för jag kommer inte klara det...)
• Försöka ha så kul det bara går med både Diara och Emilio. När det gäller Emilio kan man ju inte ta tiden för givet längre då han börjar bli till åren.

De flesta av dessa målen hänger ju på om Diara blir bra, vilket hon, vad man kan se nu, verkar bli. Håller alla tummar i världen för det - min fina, fina prinsessa. Hon har så mycket mer kvar att ge, bara 6-7 år. ♥

Vad har ni för mål/nyårslöfte inför 2016?

I dag, när jag kom hem ifrån Camilla, drog jag och Amanda ut i snön och tolkade med Emilio igen. Det gick inte riktigt lika bra denna gången, hehe. Vi var lite mer våghalsiga vilket ledde till att vi åkte av snowracern några gånger. Jag red först och då ramlade hon av precis när vi vänt och jag galopperade iväg. Tror hon fastnade på en snöstylta eller något för det var iaf vad jag gjorde när jag senare åkte av på exakt samma ställe, haha. Upp igen och fortsätta bara. Sen åkte jag av igen, i nästa vändning, men det var faktiskt inte mitt fel (inte för att det första direkt var det heller). Jag ropade "Börja galoppera efter svängen!" men Amanda tyckte jag sa att hon skulle galoppera genom svängen. Ni kan ju gissa hur det gick, haha. Bra till en början faktiskt, men sen accelererade Emilio när han kom ut på rakt spår och då var jag inte riktigt ur svängen än och det kraftiga sidorycket fick snowracern att välta. Men ingen blev skadad och då är det nästan bara kul, hihi.

Sedan gick vi en ordentlig promenad först med Diara och sedan men Wilma och Buster. Och på tal om Diara har hon nu fått svallkött på sitt sår, något som man får på 99% av alla djupa bensår. Det är när kroppen överproducerar ärrvävnad så att det buktar ut från sårytan. Det hindrar läkningen och måste därför tas bort. Det gör man tydligen genom att fräta bort det med lotagen som innehåller det frätande ämnet silvernitrat (vet jag tack vare kemilektionerna i skolan - wow!) Så Camilla ska hjälpa oss med det efter jobbet på måndag.

I morgon ska jag rida Emilio på morgonen innan jag åker ner och rider hos Camilla. När jag kommer hem så ska jag jogga också, men det blir nog på eftermiddagen.

Ha en trevlig lördagskväll och glöm inte att kika på inlägget om mina mål inför 2016 som kommer upp i morgon förmiddag! ♥

Dagens tur liknade nyårsaftons väldigt mycket. Vi red samma hästar, nästan samma runda och China var lika pigg och tittig. Dock så red vi lite tidigare i dag, redan vid halv 8. Eller ja, jag kom dit halv 8 men vi red inte iväg förrän typ 8 när det började ljusna. Då var det skönt med snö, annars hade det kännts mycket mörkare och det hade varit svårt att se underlaget framför sig.

Jag ska rida China även i morgon - det blir kul!

(ej bild från i dag)

Oktober

Cassino gick kval 2 nere i Flyinge på kvällen samma dag som jag åkte hem så hann tyvärr inte se det men han fick iaf 8 fel och kvalade därför inte till finalen.

Och anledningen till att jag åkte hem var hopptävlingen i Grankärr den 3 oktober. Hoppade LC och fick ytterligare 4 retliga fel. Inlägg HÄR.

5:e och 6:e oktober praoade jag min andra vecka med Camilla, denna gång på kliniken precis som i våras.

Till helgen hade jag dressyrträning för Essi och även en höstphotoshoot med Emilio och Diara, några favoriter:

Dagen efter tog vi även några porträttbilder på Kiwi och Zorro:
    

På eftermiddagen åkte jag, Victoria och hennes pappa till Kyrkekvarn och red islandshästar. Jag red Fredur även denna gång och det var superkul! Inlägg HÄR.

Den 13:e hade jag och Diara höstens första Lasseträning och till helgen (17/10) hoppade vi KM uppe i Grankärr. Vi dubbelnollade och fick en andra plats, inte ens en sekund ifrån att bli klubbmästare. Inlägg HÄR.

24 oktober hade vi höstphotoshoot med Wilma...

...och en photoshoot med Emilio på fältet:

Den 25/10 var vi i Vetlanda och hoppade LC. 0+4 fel, vi petade sista i omhoppningen. Inlägg HÄR.

27/10 var det hoppträning för Lasse:

På Halloween hoppade vi lite här hemma, bl.a en oxer på 105...

...och så gick jag, Amanda, Victoria och Emilio halloweenritt i byn:

November

Den 7 november hoppade vi årets sista lokala hopptävling - en LC i Jönköping. Diara gjorde en toppenrunda, dubbelnolla och nära placering. Vi låg tvåa ganska länge innan vi tyvärr blev ner petade. Inlägg HÄR.

10/11 hade vi årets sista hoppträning men mycket fokusering på omhoppnings svängar och bra tempo.

Den 14:e gjorde vi årets absolut sista tävling - en klubbhoppning i Grankärr. Vi testade att hoppa två klasser - LD & LC. Har blandade känslor när jag tänker tillbaks på den tävlingen. Första rundan red jag jättedåligt och vi rev första i omhoppningen (0+4 fel). I klass två blev rundan mycket bättre och är jättenöjd med den. Ändå hann hon inte få upp frambenen när vi kom nära på första i omhoppningen därav 0+4 igen! Det retar mig lite, och dessutom förlorade vi en placering på det. Hade vi dubbelnollat hade vi kommit två, nu kom vi istället fyra, precis utanför placering. Grrr... Inlägg HÄR.

Den 17 november julpyntade jag mitt rum & bakade lussekatter...

...och dagen efter julpyntade jag i stallet:

Den 22:a tog jag och Diara sista skritturen innan vintervila, vilket skulle visa sig bli sista ridningen på året. Pappa hängde med och tog lite fina bilder, några favoriter:

Den 23:e gick Diara på sin vintervila som skulle varat i en månad men, som ni kanske vet, blev lite längre...

December

Den 7 december, efter att jag varit hos mormor och morfar och bakat pepparkakor...

...möttes jag av en psykisk käftsmäll när jag kom hem. Diara var skadad. Sår ända in till benet. Vila i en månad, på box första veckan och sedan i sjukhage. Kanske aldrig mer kunna hoppa. Allt tycktes snurra i huvudet samtidigt som det kändes som att hela världen stannat upp. Posetivt tänkande existerade inte. Läs inlägget HÄR.

Men livet fortsatte, om än långsamt. Den 11 december hade vi luciatåg i skogen, jag var reservlucia men behövde som tur var inte hoppa in. Det räckte med att försöka dölja sitt sönderslitna inre under de vanliga skoldagarna och inte behöva stå i centrum med en krona på huvudet inför hela skolan också. Jag kände mig inte som något helgon direkt...

Till helgen släpptes Diara ut i Emilios lill-bete men rullade sig och drog upp ett stygn. Det ledde till boxvila ännu en veckan, men med promenader för att kompensera för att vi inte vågade ha henne i hagen.

Den 12/12 red jag, Victoria, Amanda och Emilio luciatåg i byn. Egentligen skulle Diara varit luciahäst men det gick ju inte, som ni kanske förstår, så Emilio fick hoppa in.

18 December tog vi in och klädde julgranen...

...och dagen efter gjorde vi ett nytt försök med att släppa ut Diara - i en mycket mindre hage denna gången. Det fungerade bra och hon fick gå där från utsläpp tills det mörkade vid fyra. (Och det gör hon än.) Vi går några promenader om dagen med henne och en ska helst vara lite längre.

Två dagar innan julafton slutade äntligen skolan. Sen dess har tiden rusat iväg tycker jag, hehe. Julafton var lika mysig som alltid och fick många fina julklappar, bl.a ett nytt tävlingsset till Diara. Ni hittar alla mina julklappar i DETTA inlägget.

Den 27:e kom äntligen snön, några dagar försent visserligen men det kom iaf! Jag passade på att åka lite skidor, något som Diara tyckte var väldigt intressant där hon stod i sin sjukhage och spanade:

Dagen efter tolkade jag och Amanda med Emilio, skitkul var det!

Årets näst sista dag hade vi vinterphotoshoot med alla hästar. Diara på fältet bakom stallet och de andra i hagen.

Sen kom till sist dagen när 2015 drog sina sista flämtande andetag - nyårsafton! En av de mysigaste dagarna på året enligt mig. Och i och med det knyter jag ihop dessa fyra inlägg med följande ord:

Detta var mitt 2015!

Kanske inte ett framgångrikt år och definitivt inte ett lätt år. Det har varit fyllt av ledsamma saker och retfulla tävlingsresultat men även av fantastiska minnen och upplevelser som jag nu i efterhand vet att jag har gjort för sista gången i mitt liv.

Så om jag skulle sammanfatta året med ett ord så vore det nog vemod. Inte för att jag kommer sakna året, verkligen inte, utan för att alltför många tråkiga saker dyker upp in huvudet på mig när jag tänker tillbaka.

Det är dax att blicka framåt! Ett inlägg med mina mål inför 2016 kommer dyka upp här i morgon. Målen för 2015 klarade jag faktiskt allihop. Jag debuterade både LD och LC med superrundor och i NF-mästerskapen deltog vi även om resultatet inte var som önskat.

Men trots allt detta, trots all skit som har inträffat och alla tusentals gånger som jag har fått låtsas att allt är som det ska när det kännts som att hela jag höll på att slitas samman inuti, ska jag försöka minnas 2015 genom de glada minnerna för trots allt är det ett år av mitt liv. Ett år jag aldrig kommer få uppleva igen, timmar som föralltid tickat förbi och handlingar som ingen någonsin kan ändra.

2015 har gått till historien - låt även de dåliga minnerna göra det.