Eftersom vi har svårt att få våran dressyr att funka så bad jag Camilla om hjälp. Hennes sätt att jobba hästarna är tvärtemot vad både Essi och Lasse säger så tänkte att det kunde vara förlösande. Essi och Lasse menar att jag måste gasa på för att Diara ska trampa under sig med bakbenen och då sänker hon automatiskt huvudet. Camilla menar istället att hon inte hinner få med bakbenen om det går för fort utan man måste bromsa henne jättemycket för att få henne att vila i steget. När hon sedan får med sig bakbenen så har hon ingen annanstans att ta vägen än ner med huvudet. Dessutom måste hon bli helt rak genom att jag jobbar henne från innerskänkeln till yttertygeln. Att sitta och bromsa henne hela tiden för att rida i ett tempo som Essi och Lasse skulle tyckt var alldeles för långsamt kändes väldigt fel och jag kände mig som en nybörjare som inte hade en aning om vad jag skulle göra, haha.
Camilla hoppade sedan upp på henne, travade så långsamt att hon nästan skrittade och jobbade henne i säkert 10-15 min innan hon lyckades få henne att släppa men när hon väl gjorde det - WOW vad fint hon gick! Hon var helt eftergiven på tygeln och hur mjuk och vändbar som helst. Och eftersom jag aldrig sett henne gå så fint när Essi ridit så kanske detta är den väg man måste gå för att göra det från grunden, precis som Camilla säger.
När jag sedan hoppade upp red jag lite på efterdyningarna av Camillas arbete kan man väl säga. Hade inte hundra koll på detta, för mig helt nya, sätt att tänka och rida men hon gick ändå fint och jag fick ju känna hur det skulle kännas.

Vi ska ner till Camilla igen på onsdag för att jobba vidare med detta och tills dess ska jag kämpa på här hemma, både i skogen och på banan. Att lära sig nya saker är alltid kul men att byta ut grundstenar i sin ridning är nästan lite läskigt och dessutom väldigt svårt. Det vill säga en riktig utmaning som jag med glädje ska ta mig an!

Tre bilder, de två första när Camilla rider henne och den sista när jag gör det:

Just nu sitter jag i stallet och har precis longerat Emilio på banan. Det var stekhett där och fullt med flugor trots att klockan inte ens var nio. Men han var dukrig ändå och ganska så pigg. Lät honom både trava och galoppera över bommarna som låg på banan och det var ju lite extra motivationshöjande såklart.
Nu sitter jag som sagt i stallet och svalkar jag mig lite innan jag ska sopa stallgången och fixa iordning Diaras grejer inför Camillaträningen vid 10. Så tänkte därför passa på att kika in här och se om ni vaknat efter gårdagens festande? ;)

Ha en bra dag så hörs vi senare!