Vilket väder som dagen har bjudit på! Efter första klassen så snöade det och haglade om vartannat (snöar fortfarande här hemma) även om solen bröt igenom då och då också. Jag är supernöjd med Diara i dag - hon var grymt fin. Att hoppa två klasser verkade inte vara några problem. Jag var lite orolig för att hon skulle kännas trött och matt andra rundan men hon var mycket mer taggad och pigg istället. Här kommer lite mer detaljerat om de båda klasserna:

LD bed. A - 0 fel

Inför denna klassen var hon väldigt fin men saknade liiite påsjkut. Hon var absolut inte seg men inte tillräckligt allert helt enkelt. Rundan blev ganska långsam men väldigt stilig då jag lyckades rida mina distanser som jag skulle. Jag lyckades inte hålla ihop henne i alla svängar dock, något vi kämpat med så det tog jag med mig till nästa klass. Men som sagt, hon hoppade superfint och satte en klockren nolla! ♥

Efteråt skrittade jag av henne på en mysig skogsväg som jag hittade och det uppskattade hon, och jag med för den delen. Det är så skönt att komma bort från tävlingen lite. Sedan fick hon komma in i transporten och äta. ♥

Rosettbild som dock är tagen hemma då det snöade så när vi skulle åka hem och då ville vi bara ta in henne i transporten så fort som möjligt:

LC bed. A:0/A:0 - 4 fel

Inför denna klassen var hon såååå mycket finare. Hon gick i en klockren form, var jättetaggad och vände på en femöring utan att tappa bakänden när jag tränade galoppvändningar på framridningen. Start två i klassen åkte av in i en oxer och skadade sig ordentligt, nackskada gick det "rykten" om, så ambulans fick komma och klassen avbröts i minst 30 min. Då hoppade många av sina hästar och ledde istället, så även jag. Det snöade för fullt också så fick bli täcke över sadel och allt. Efter avbrottet upprepade jag lite av uppvärmingen och hon var fortfarande lika fin. Tog inte så många språng på framhoppnngen för framhoppad var hon ju, hehe. Nu kommer vi till det retliga. Jag red in på banan som sista start och visste att om jag nollar nu så vinner jag. Bästa resultatet var nämligen 4 fel i omhoppningen. Och vad tror ni händer? Jo, jag river första hindret! Första hindret! Alltså, ni fattar inte den känslan! Jag var så arg och besviken så jag visste inte vad jag skulle göra. Som plåster på såren så var iaf retsen av rundan jättefin och Diara hade superbra tempo och höll ihop i alla svängar. Vi hade kunnat göra en grym omhoppning... Och varför vi rev? Jo, vi kom helt enkelt för nära så hon hann inte upp med frambenen utan rev oxerns frambom. På ett sätt var det inte mitt fel även om det alltid är det, haha. Jag kan ju inte avstånden liksom så på varje hinder (utom distanserna där man kan räkna på ett annat sätt) är det en slump hur vi kommer. Men tro mig, jag har tänkt "Om jag bara tagit ut svängen mot hindret lite mer så hade avståndet blivit annorlunda och hon hade inte rivit och..." sååå många gånger denna ftermiddag. Men vad kännar det till. Revansh nästa gång säger jag bara! Och Diara kunde inte varit finare! ♥

Några screenshots från LC:n:

Klipp från framhoppningen: